Igår var en svart dag i Sveriges historia. Ytterligare en dag fylld av tragedier och död av oskyldiga människor.
Det som hänt i Trollhättan är ingen isolerad händelse. Det händer snart varje dag.
Och då kommer vi till kärnan i detta inlägg.
Hur stort ansvar har du och jag för det som händer nu?
Jävligt stort om du frågar mig!
Som vuxen har jag ett ansvar för hur jag uppfostrar mina barn. Uppfostrar jag dom med kärlek och tolerans så är det också det dom kommer att föra vidare in i nästa generation. Detta tror jag fullt och fast. Men vad händer med barn som får växa upp i en hatfylld och hård miljö?
Det är ingen ny vetenskap jag är inne på nu, eller hur? Vi VET vad som händer.
De allra flesta går vidare in i vuxenlivet med exakt samma värderingar som bankats in i dom sedan barnsben.Med skador, sår och kass självkänsla ger dom sig på redan utsatta grupper för att lindra sin egen smärta.
Ja men jag är inte rasist eller SD:are eller.....
Detta är en mening jag läser dagligen på Facebook. Men vet ni vad jag allt som oftast läser i samma inlägg? En kompletterande hatfylld, bitter, och RASISTISK kommentar.
" Jag är inte rasist MEN nu får det fan vara nog, de här jävla flyktingarna tar välfärden från våra gamla"
"Jag är inte rasist MEN jag är realist, släpper vi in IS soldater får vi stå vårt kast"
Jag är inte rasist MEN flyktingarna hör inte hemma här, de ska ha hjälp i sitt eget land"
o.s.v.
Och nu frågar jag dig, i vilken del av ovanstående meningar är du INTE en rasist? Och förstår du vad du grundlägger i ditt barn om dom hela tiden får höra kommentarer som detta?
Detta är inte en flyktingfråga, detta är något helt annat. För detta hat gäller ALLA minoritetsgrupper.
Homosexuella, barn med funktionshinder, psykiskt sjuka o.s.v
Detta slår mot alla som inte är exakt vad samhället i stort förväntar sig. Och det är beklagligt och skrämmande.
Och vi med barn har ett ansvar för denna utveckling! Vi och endast vi kan stoppa hatet genom att lära och fostra nästa generation mot kärlek, tolerans och medmänsklighet.
Jag blir också rädd. Jag funderar över hur välfärden kommer att påverkas. Hur våra sjuka, våra gamla,skola ska påverkas. Men jag klandrar inte individen. Människan i nöd! Så som jag ser det befinner sig en stor del av världen i kaos och INGEN kan idag säga sig veta hur framtiden ser ut! Jag är UPPFOSTRAD till att hjälpa en medmänniska i nöd! Att lägga egoismen och rädslan för det egna åt sidan. Och jag anser att det är så det ska vara! Idag behöver någon mig, imorgon kanske det är denna någon som räddar mig.
Barn är inte rasister, böghatare, rädda för det som är annorlunda. Barn är kärleksfulla, vackra och toleranta. Det är ett BROTT i sig att ta ifrån dom den här oskyldigheten och naiviteten för att istället ersätta den med tvivel och rädsla. Och gör man det är man indirekt skyldig till det som hände i Trollhättan igår!
Klandrar jag denna unge man? Klandrar jag hans familj? NEJ! Jag klandrar samhället och de värderingar som sprids. Vi är alla föräldrar till gemensamma barn, vi har ett kollektivt ansvar för att säga STOPP, det räcker nu!
Någon delade en länk till mig igår som handlade om att assistansberättigade kommer bli utan assistans till förmån för flyktingarna. Jaha. Och? Skulle mina barn stå högre i kurs än andra barn? Är min och min familjs välfärd viktigare? NEJ! Ska mina skattepengar bekosta överlevnad för en annan individ eller assistansen för mitt barn? Ja vad tror ni att jag väljer?
Självklart kommer jag fortsätta slåss för Jonathans rättigheter till hjälp men uteblir den så inte fasen är det flyktingarnas fel! Då är det fel i systemet!
Att sätta två svaga och redan utsatta grupper emot varandra är en strategi som används i kretsar där det är giltigt att spela på människors rädslor. Dessa grupper hör inte hemma i vårt samhälle.
Människor som uppmuntrar till mordbrand och terrorism i Sveriges namn.
Det är beklagligt att vi tillåtit dom slå rot och frodas.
Nu är det upp till oss att utrota detta ogräs. Inte med våld och hat!
Med kärlek!
Kram//M
Det som hänt i Trollhättan är ingen isolerad händelse. Det händer snart varje dag.
Och då kommer vi till kärnan i detta inlägg.
Hur stort ansvar har du och jag för det som händer nu?
Jävligt stort om du frågar mig!
Som vuxen har jag ett ansvar för hur jag uppfostrar mina barn. Uppfostrar jag dom med kärlek och tolerans så är det också det dom kommer att föra vidare in i nästa generation. Detta tror jag fullt och fast. Men vad händer med barn som får växa upp i en hatfylld och hård miljö?
Det är ingen ny vetenskap jag är inne på nu, eller hur? Vi VET vad som händer.
De allra flesta går vidare in i vuxenlivet med exakt samma värderingar som bankats in i dom sedan barnsben.Med skador, sår och kass självkänsla ger dom sig på redan utsatta grupper för att lindra sin egen smärta.
Ja men jag är inte rasist eller SD:are eller.....
Detta är en mening jag läser dagligen på Facebook. Men vet ni vad jag allt som oftast läser i samma inlägg? En kompletterande hatfylld, bitter, och RASISTISK kommentar.
" Jag är inte rasist MEN nu får det fan vara nog, de här jävla flyktingarna tar välfärden från våra gamla"
"Jag är inte rasist MEN jag är realist, släpper vi in IS soldater får vi stå vårt kast"
Jag är inte rasist MEN flyktingarna hör inte hemma här, de ska ha hjälp i sitt eget land"
o.s.v.
Och nu frågar jag dig, i vilken del av ovanstående meningar är du INTE en rasist? Och förstår du vad du grundlägger i ditt barn om dom hela tiden får höra kommentarer som detta?
Detta är inte en flyktingfråga, detta är något helt annat. För detta hat gäller ALLA minoritetsgrupper.
Homosexuella, barn med funktionshinder, psykiskt sjuka o.s.v
Detta slår mot alla som inte är exakt vad samhället i stort förväntar sig. Och det är beklagligt och skrämmande.
Och vi med barn har ett ansvar för denna utveckling! Vi och endast vi kan stoppa hatet genom att lära och fostra nästa generation mot kärlek, tolerans och medmänsklighet.
Jag blir också rädd. Jag funderar över hur välfärden kommer att påverkas. Hur våra sjuka, våra gamla,skola ska påverkas. Men jag klandrar inte individen. Människan i nöd! Så som jag ser det befinner sig en stor del av världen i kaos och INGEN kan idag säga sig veta hur framtiden ser ut! Jag är UPPFOSTRAD till att hjälpa en medmänniska i nöd! Att lägga egoismen och rädslan för det egna åt sidan. Och jag anser att det är så det ska vara! Idag behöver någon mig, imorgon kanske det är denna någon som räddar mig.
Barn är inte rasister, böghatare, rädda för det som är annorlunda. Barn är kärleksfulla, vackra och toleranta. Det är ett BROTT i sig att ta ifrån dom den här oskyldigheten och naiviteten för att istället ersätta den med tvivel och rädsla. Och gör man det är man indirekt skyldig till det som hände i Trollhättan igår!
Klandrar jag denna unge man? Klandrar jag hans familj? NEJ! Jag klandrar samhället och de värderingar som sprids. Vi är alla föräldrar till gemensamma barn, vi har ett kollektivt ansvar för att säga STOPP, det räcker nu!
Någon delade en länk till mig igår som handlade om att assistansberättigade kommer bli utan assistans till förmån för flyktingarna. Jaha. Och? Skulle mina barn stå högre i kurs än andra barn? Är min och min familjs välfärd viktigare? NEJ! Ska mina skattepengar bekosta överlevnad för en annan individ eller assistansen för mitt barn? Ja vad tror ni att jag väljer?
Självklart kommer jag fortsätta slåss för Jonathans rättigheter till hjälp men uteblir den så inte fasen är det flyktingarnas fel! Då är det fel i systemet!
Att sätta två svaga och redan utsatta grupper emot varandra är en strategi som används i kretsar där det är giltigt att spela på människors rädslor. Dessa grupper hör inte hemma i vårt samhälle.
Människor som uppmuntrar till mordbrand och terrorism i Sveriges namn.
Det är beklagligt att vi tillåtit dom slå rot och frodas.
Nu är det upp till oss att utrota detta ogräs. Inte med våld och hat!
Med kärlek!
Kram//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar